Hostan från helvetet…

… har drabbat mig. Den kom från ingenstans och saknar motstycke, men jag hävdar bestämt att jag inte är sjuk. Är det något jag ogillar så är det nämligen att vara sjuk. Tack och lov är det sällan jag blir det. Både jag och sambon kan räkna de senaste årens förkylningar för oss båda på ena handens fingrar – och få över! Det är en av fördelarna med att tänka på vad man stoppar i kroppen.

Bortsett från mitt hostande så har helgen gått i renoveringens tecken. I veckan rev sambon den ruttna gaveln på vårt uthus, och igår byggde vi upp den igen sånär som på ett par plankor som ska spikas fast idag. Så nu kan vovvarna ha det varmt och gott i sitt krypin på dagarna i vinter, frysboxen slipper stå i minusgrader, vi slipper förhoppningsvis få stora dåndimpen varje gång elräkningen trillar in och mössen har fått ny, fin isolering att bygga bo i. ;-)

Men innan det är dags att kliva i blåbyxorna och greppa hammaren så ska jag faktiskt ta och jobba lite med ett nytt, spännande tidningsprojekt som jag är involverad i. Och dricka te. Mycket te blir det… Nämnde jag att jag hostar?

Jag är otroligt svag för rooiboste!
Annonser

2 reaktioner på ”Hostan från helvetet…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s